Oförstörande provning

Alla provningsmetoder som är vanliga för olegerat stål fungerar inte på svetsar i austenitiskt rostfritt stål. Magnetpulverprovning är utesluten, ultraljudsprovning bara begränsat användbar. För ytsprickor är penetrantprovning den bästa metoden.

Metod Används för Gränser på rostfritt stål Standard
Visuell provning (VT) alltid, som första provning svetsform, ytdiskontinuiteter, anlöpningsfärger ISO 17637
Penetrantprovning (PT) ytsprickor på alla material endast diskontinuiteter som är öppna mot ytan ISO 3452-1
Magnetpulverprovning (MT) endast ferritiska och martensitiska sorter austenitiska stål kan inte magnetiseras och därför inte provas ISO 17638
Virvelströmsprovning (ET) ytdiskontinuiteter på ledande material kräver lämpliga sonder och erfarenhet ISO 17643
Radiografisk provning (RT) porer, krympningshåligheter, kantsår, bindfel i strålriktningen plana diskontinuiteter tvärs strålriktningen knappt synliga, ingen djupangivelse från en enda exponering ISO 17636
Ultraljudsprovning (UT) inre diskontinuiteter, även på djupet betydligt begränsad på rostfritt stål: svetsgodsets kornstruktur sprider ljudet och ger skenbara indikationer; först från 6 mm godstjocklek ISO 17640

Efter DVS 0931, avsnitt 10; standarderna uppdaterade till dagens läge. Metod och provningsomfattning beror på komponentens belastning och gällande regelverk. OFP-personal ska vara kvalificerad enligt ISO 9712.

Vilka diskontinuiteter som är tillåtna regleras av kvalitetsnivåerna i ISO 5817. Orsaker till typiska fel: Svetsfel och korrosionsskador.

Vad som dessutom provas på rostfritt stål

Utöver sprickor och porer avgör mikrostruktur och yta korrosionsbeständigheten hos rostfritt stål. För detta finns särskilda provningar.

Egenskap Hur Standard Mer om detta
Ferrithalt magnetiskt med ferritmätare, resultat i FN ISO 8249 Mikrostruktur, Duplex
Restsyrehalt vid formering restsyremätare nära roten DVS 0937 Rotskydd
Anlöpningsfärger jämförelse med färgtabeller eller referensprover enligt överenskommelse Anlöpningsfärger
Beständighet mot gropfrätning kritisk gropfrätningstemperatur (CPT) i järnkloridtest ASTM G48 Duplex
Beständighet mot interkristallin korrosion provning av interkristallin korrosion ISO 3651-2 Grunder
Mellansträngstemperatur kontakttermometer eller temperaturindikerande krita ISO 13916 Värmestyrning

Vilka av dessa provningar som krävs fastställs i beställningen, regelverket eller svetsprocedurspecifikationen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetskraven för smältsvetsning regleras i ISO 3834, uppgifterna för svetskoordineringen i ISO 14731.

  • Svetsprocedurspecifikation (WPS) enligt ISO 15609-1, kvalificerad genom en procedurprovning enligt ISO 15614-1. Även formeringsförfarandet hör dit.
  • Svetsarprövning enligt ISO 9606-1.
  • Godkänd tråd-gas-kombination vid besiktningspliktiga svetsar; för byggprodukter som omfattas av byggregler endast godkända tillsatsmaterial och hjälpmedel.
  • Materialintyg: För valet av tillsatsmaterial och Schaeffler-diagrammet är kontrollintyg 3.1 enligt EN 10204 det bästa underlaget.

Arbetsskydd vid svetsning

Vid svetsning av rostfritt stål gäller de allmänna reglerna, och därtill kommer tre särdrag: rök som innehåller krom och nickel, starkt reflekterande ytor och hanteringen av formeringsgas och betsyra.

Svetsrök

Utöver järn innehåller röken krom, nickel och mangan och deras föreningar, däribland cancerframkallande krom(VI)-föreningar. Den ska sugas ut så nära källan som möjligt; gränsvärdena enligt TRGS 900 ska följas. Tillämpliga regler är TRGS 528 ”Schweißtechnische Arbeiten” (svetsarbeten) och ISO 15011. Utanför Tyskland gäller motsvarande nationella regler.

Strålning

För MAG-ljusbågen krävs skyddsfilter med minst skyddsnivå 11. Ytor av rostfritt stål reflekterar UV-strålningen särskilt starkt, så att även kroppsdelar i skenbar skugga kan drabbas. Ytterligare skyddskläder, skiljeväggar eller draperier skyddar svetsare och personer i närheten.

Rengöringsmedel

Inga klorerade lösningsmedel som perkloretylen eller trikloretylen: under ljusbågens UV-strålning bildas av dem den mycket giftiga gasen fosgen. Aceton passar för avfettning.

Formeringsgas och betsyra

Två faror är typiska för bearbetning av rostfritt stål: kvävning och explosion vid formering samt frätskador vid betning.

  • Kvävning: Rotgaser är luktfria, färglösa och smaklösa. I trånga utrymmen och stora spolade behållare kan syrebrist uppstå utan förvarning. Ventilera behållare långsamt och led avgasen ut i det fria.
  • Antändbara blandningar: Vätehaltiga gaser över cirka 5,5 % H₂ (formeringsgas) eller 4,2 % H₂ (argon-väte) kan bilda antändbara blandningar med luft. Spola med kväve eller argon före och efter, fackla inte av. Detaljer i Rotskydd och formering.
  • Betsyra: Betmedel innehåller oftast salpetersyra och fluorvätesyra. Endast utbildad personal med skyddskläder, skyddsglasögon, vid behov andningsskydd och medicinska kontroller. Släpp inte ut sköljvatten orenat; betslam är farligt avfall. Mer i Anlöpningsfärger, betning, passivering.
  • Slipdamm ska tas bort direkt efter arbetet.

Vanliga frågor

Kan jag prova svetsar i rostfritt stål med magnetpulver?

Inte austenitiska svetsar, eftersom de inte kan magnetiseras. För ytsprickor används penetrantprovning. På ferritiska stål och duplexstål är magnetpulverprovning möjlig, men på grund av den tvåfasiga mikrostrukturen används den sällan på duplex.

Varför är ultraljudsprovning svår på rostfritt stål?

Den grova, riktade mikrostrukturen i austenitiskt svetsgods sprider och reflekterar ljudet. Det ger skenbara indikationer och försvårar utvärderingen.

Är svetsrök från rostfritt stål farligare än från olegerat stål?

Ja, på grund av krom- och nickelföreningarna. Därför är utsugning direkt vid källan särskilt viktig.

Om författaren

Robert Lahnsteiner, Ing., är internationell svetsingenjör (IWE) och verkställande direktör för MIGAL.CO GmbH. Efter utbildning i telekommunikation och elektronik vid HTL Braunau arbetade han från 1983 i arton år med svetsteknik hos Fronius. Sedan 2001 leder han tillsammans med Martin Erl MIGAL.CO, tillverkaren av svetstråd i aluminium i Landau an der Isar. Hans fokusområden är tillsatsmaterial för aluminium, trådtillverkning och trådmatning samt övervakning av svetsprocesser. Inom DVS har han i omkring 30 år arbetat i den tekniska kommittén FA03 ”Bågsvetsning” och är ordförande för arbetsgruppen 2.4.4 ”MIG-svetsning av aluminium”.

Mer om författaren · LinkedIn