Vilken skyddsgas används vid ljusbågslödning?
Ren argon fungerar alltid. För CuSi3 och tennbrons vid MIG-lödning är argon med lite CO₂ eller O₂ ofta bättre, för aluminiumhaltiga tillsatsmaterial som CuAl8 stannar man vid argon eller argon-helium utan aktiv andel.
Enligt DVS 0938-1 löds det vanligtvis med argon (grupp I1 enligt ISO 14175) eller med argonblandningar som har små tillsatser av CO₂ eller O₂. Gasen skyddar tillsatsmaterial och plåt mot luft och ersätter det flussmedel som skulle behövas vid flamlödning.
| Tillsatsmaterial / process | Skyddsgas | ISO 14175 | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| CuSi3Mn1, MIG | argon eller argon med lite CO₂ eller O₂ | I1, M12, M13 | den aktiva andelen lugnar ljusbågen och minskar porerna, men ger mer värme |
| CuSn-lod, MIG | argon eller argon med lite CO₂ eller O₂ | I1, M12, M13 | som för CuSi3 |
| CuAl7 (CuAl8), MIG | argon eller argon-helium, utan aktiv andel | I1, I3 | utan aktiv andel enligt DVS 0938-1 |
| TIG-lödning | argon | I1 | volframelektroden tål ingen aktiv andel |
| Plasmalödning | argon som skydds- och plasmagas | I1 | plasmagas enligt DVS 0938-1 cirka 0,9 l/min |
Indelning enligt DVS 0938-1:2012, avsnitt 5.3.2. ISO 14175-grupperna är exempel: I1 argon, I3 argon med helium, M12 argon med 0,5 till 5 % CO₂, M13 argon med 0,5 till 3 % O₂.
Vad gör koldioxid och syre i lödgasen?
Små andelar CO₂ eller O₂ stabiliserar ljusbågen, minskar benägenheten till porer och sänker ytspänningen i lodsmältan. I gengäld ökar värmen i grundmaterialet.
- Lugnare ljusbåge: Bågens fotpunkt hoppar mindre, särskilt på förzinkad yta med zinkånga.
- Bättre vätning: Enligt DVS 0938-3 kan aktiva komponenter sänka ytspänningen i lodsmältan. Det hjälper när tillsatsmaterialet inte flyter ut bra eller fogen blir för hög.
- Mer värme: Det är priset. Vid tunn plåt eller benägenhet till lödsprickor stannar man därför vid den minsta aktiva andel som håller ljusbågen lugn.
Som riktmärke: I SLV Münchens försök om lödsprickor löddes CuSi3 under argon med 2,5 % CO₂, CuAl8 och alla TIG-lödningar under ren argon (Aicher och Cramer, DVS-Berichte 244, 2007).
Vilken gas för CuAl8?
Argon eller argon-helium, utan koldioxid och syre. Så rekommenderar DVS 0938-1 för tillsatsmaterial med aluminiumandel, och så löddes CuAl8 även i SLV Münchens försök.
Helium gör ljusbågen varmare och bredare, vilket förbättrar utflytningen av aluminiumbronslodet. Ren argon fungerar också. För TIG- och plasmalödning är CuAl8 ändå inte lämpligt, se TIG- och plasmalödning.
Kväve och väte: vad ska man tänka på?
Ingen av dem hör normalt hemma i lödgasen. Kväve stabiliserar visserligen ljusbågen och gör fogen bredare, men kan orsaka mycket omfattande porbildning. Väte ökar hastigheten, men leder också till porer.
Vid lödning av blandförband med ren koppar, särskilt med fosfordesoxiderad koppar Cu-DHP, får enligt DVS 0938-1 inga vätehaltiga gaser användas.
Hur mycket gas behövs?
I riktvärdena i DVS 0938-1 är det 12 l/min argon vid tråd 1,0 mm, för MIG- såväl som för plasmalödning. Vid plasmalödning tillkommer cirka 0,9 l/min argon som plasmagas.
Mer gas är inte bättre. Ett för stort gasflöde virvlar och drar in luft i gasskyddet, vilket ger porer precis som för lite gas. Anpassa gasflödet till munstycksdiameter och pistolavstånd och undvik drag på arbetsplatsen. Inställningsvärden för MIG-lödning: MIG-lödning.
Porer trots skyddsgas: vad ska man kontrollera?
Vid porer kontrollerar man först gasförsörjningen, sedan värme och pistolföring. DVS 0938-3 nämner en rad orsaker som har med gasen att göra.
- Kontrollera att gasslangen inte har sprickor eller porösa ställen och att anslutningarna är täta.
- Kontrollera vid vattenkylda pistoler om kylvatten kan komma in i gasen.
- Undvik drag på arbetsplatsen.
- Ställ inte in ett för stort gasflöde, det virvlar.
- Välj gasmunstycke med lämplig form och diameter och håll det fritt från lödsprut.
- Optimera båglängden och ge smältan tid att avgasa.
Den vanligaste porkällan vid lödning av förzinkad plåt är dock zinkånga, inte gasen. Mer om det under Fogfel och lödsprickor.
Vanliga frågor
Kan man löda med blandgasen för stål, till exempel argon med 18 % koldioxid?
Inte att rekommendera. Den höga CO₂-andelen tillför mycket värme till plåten och får zinken att förångas kraftigare. För lödning används bara små aktiva andelar.
Räcker ren argon för CuSi3?
Ja. Riktvärdena i DVS 0938-1 gäller för CuSi3Mn1 under ren argon. En liten CO₂- eller O₂-andel kan lugna ljusbågen om den brinner oroligt på förzinkad plåt.
Behövs flussmedel vid ljusbågslödning?
Nej. Skyddsgasen skyddar tillsatsmaterial och plåt, flussmedel behövs inte.
Vem hjälper till med valet av gas?
DVS 0938-1 rekommenderar att man tar hjälp av gastillverkarnas erfarenhet för att anpassa gasen till lödningsuppgiften. Om rätt tillsatsmaterial: Tillsatsmaterial och standardbeteckningar, ML CuSi3, ML CuAl8.
Läs vidare: artiklar om ljusbågslödning
Serien följer den ordning i vilken frågorna dyker upp i praktiken: från processen via tillsatsmaterial, gas och grundmaterial till den färdiga fogen. En översikt finns på Ljusbågslödning.
Om författaren
Robert Lahnsteiner, Ing., är internationell svetsingenjör (IWE) och verkställande direktör för MIGAL.CO GmbH. Efter utbildning i telekommunikation och elektronik vid HTL Braunau arbetade han från 1983 i arton år med svetsteknik hos Fronius. Sedan 2001 leder han tillsammans med Martin Erl MIGAL.CO, tillverkaren av svetstråd i aluminium i Landau an der Isar. Hans fokusområden är tillsatsmaterial för aluminium, trådtillverkning och trådmatning samt övervakning av svetsprocesser. Inom DVS har han i omkring 30 år arbetat i den tekniska kommittén FA03 ”Bågsvetsning” och är ordförande för arbetsgruppen 2.4.4 ”MIG-svetsning av aluminium”.