Förspolningstid vid formering
Rörledningar, enligt DVS-riktlinje 0937 (2023), avsnitt 6
Så räknar kalkylatorn
t [s] = 6 · π · di² · l / (400 · Q) · k
DVS 0937 anger denna formel som en första riktlinje för rörledningar. Bråket är den tid det skulle ta för gasen att fylla rörvolymen exakt en gång. Faktorn k tar hänsyn till att gas och luft blandas: för 100 ppm måste ungefär 7,6 rörvolymer strömma igenom.
| Restsyrehalt | k |
|---|---|
| 1.000 ppm | 5,3 |
| 100 ppm | 7,6 |
| 50 ppm | 8,3 |
| 30 ppm | 8,6 |
| 10 ppm | 10,0 |
Vad kalkylatorn inte vet
- Formeln gäller för rörledningar. För behållare och komplicerade detaljer finns ingen enkel beräkning.
- Dubbelt gasflöde halverar spoltiden bara på papperet. I praktiken virvlar för mycket gas upp luften och spolningen tar längre tid. Ofta fungerar mindre gas utan turbulens bättre.
- Otäta fogar, fuktiga slangar och luft som sugs in genom fogar som ännu är öppna förlänger tiden.
- Förutom formeln anger DVS 0937 ett diagram som ger kortare tider. Kalkylatorn använder formeln, eftersom den tar hänsyn till restsyrehalten och ligger på den säkra sidan.
Mät i stället för att uppskatta
Tändarprovet vid gasutloppet visar bara att det kommer ut gas, inte hur mycket syre som finns vid roten. DVS 0937 rekommenderar en restsyremätare som mäter under 10 ppm, med sonden så nära svetsstället som möjligt.
Underlag: DVS-riktlinje 0937:2023-05 om rotskydd vid gasskyddad svetsning, avsnitt 6.